12. Gasberedskap
Jag delar här lite tankar jag har om vad gasberedskap är på riktigt. Stycket innehåller ingen säkerhetskänslig information.[53]
Att arbeta med just gasberedskap var ett medvetet val från min sida, därför att inom just gasformiga drivmedel, finns det så otroligt mycket synergier mellan beredskap och omställning. Jag anställdes för att arbeta med båda dessa mål parallellt, vilket är vad jag har gjort. Och faktum är att om man förstår GAS, och har lite helhetssyn, så kan man lösa både den svenska beredskapen och hållbarhetsfrågan samtidigt.
Sveriges gassektor är speciell eftersom vi inte har någon egen utvinning av fossil gas. Den gas vi behöver måste inte vara importerad i känsliga system såsom det är idag. Gasen kan lika gärna vara svenskproducerad energigas levererad från robusta system som vi har kontroll över. Med några få nya styrmedel på plats skulle det gå att snabbt öka den svenska produktionen av gas; allt finns på plats och svenska producenter står redo. Det som saknas är långsiktiga styrmedel. Hindren verkar snarast vara av psykologisk karaktär.
Danmark exporterar gas till Sverige under förutsättning att de har gas att exportera. Får Danmark problem med sin egen gassektor, kan de sluta sälja det till oss. Inte ens våra skyddade kunder är skyddade i någon verklig bemärkelse i EU-förordningen gällande gasförsörjningstryggheten [54], utan är beroende av snälltolkning av skrivningarna och Danmarks välvilja. Och inte heller är gasbehoven till vår samhällsviktiga verksamhet, t ex dricksvattenförsörjningen, säkrad.[55]
Det snabbaste och enda långsiktigt säkra sättet att stärka Sveriges gasberedskap på riktigt, det är att vi slutför arbetet med att bygga upp vår egen produktion av energigas. Enligt de studier som gjorts på området skulle vi relativt snabbt kunna öka den svenska produktionen, om man politiskt visar förutsägbarhet och långsiktighet. Och området är välstuderat. Det här påståendet är välgrundat. [56]
Man pratar om en potential av nästan 10 TWh år 2030 [57] [58], i regionen runt Västsvenska gasnätet men då krävs att rätt styrmedel snabbt kommer på plats. (Sverige importerar årligen ca 4-5 TWh fossil naturgas [59] genom Västsvenska gasnätet, varav en del går till samhällskritisk verksamhet.)
En storskalig långsiktig och robust produktion av egen energigas skulle stärka Sveriges konkurrenskraft, öka vår energisäkerhet, ge oss kontroll på de gasflöden som Sverige är så beroende av, öka gasförsörjningstryggheten samt förbättra leveranssäkerheten för de svenska företag som är helt beroende av metan för sin verksamhet.[60] Det skulle även förbättra säkerheten i vårt svenska gassystem i och med de minskade riskerna för ev attentat från yttre makt som följer av en diversifierad och geografiskt utspridd produktion och införsel i gassystemet.
Nämnde jag flexibilitet och möjlighet till planerbar elproduktion vid kris? Lagringsförmågan? Gas kan vara en fantastisk råvara; på bara gasen som utvinns från en påse matavfall kan du köra en buss 2,5 km![61]
Sedan finns den viktiga kopplingen till vätgasen som nu tillverkas och som vi har potential att tillverka längs med Västsvenska gasnätet (mha ångreformering), vilken behöver ställas om från fossil till förnybar för att bli attraktiv, vilket är ett annat incitament för att leverera biogas in i Västsvenska gäsnätet.[62] Till skillnad från många länder i Europa med utbyggda nät, så saknar vi i Sverige mycket gaskultur och en del kunskap om gas. Vi behöver lyssna på andra länder som har lyckats.
För att Sveriges biogassatsning ska lyckas så är man fullständigt beroende av den befintliga svenska gasinfrastrukturen och den gaskompetens som finns i Sverige idag. Att jag på något sätt skulle göra något som skulle riskera den här möjligheten för Sverige är för mig fullständigt absurt!
Det är inte ens en stor satsning som skulle behövas för att detta skulle bli verklighet. De svenska producenterna står och väntar på att få starta igång, speciellt i södra Sverige. Det enda de skulle behöva för att starta, det är långsiktighet och politisk tydlighet. De behöver ha liknande villkor som i länder som t ex Danmark och Nederländerna. De behöver inte ens ha bättre villkor, men likvärdiga. [63] Om Sverige skulle få till rätt styrmedel så skulle transformeringen av Sveriges gassektor kunna gå fort.
Det stämmer att en sådan utveckling även skulle få väldigt positiva effekter för Sveriges klimatarbete då biogas genom rötning är koldioxidnegativt (det enda bränslet med den egenskapen), vilket betyder att det är bättre (klimatmässigt) ju mer man producerar.[64]
Utöver de anledningar jag har nämnt ovan, så kommer Sverige i och med vår användning av den fossila gasen att behöva betala väldigt stora klimatböter till EU om vi fortsätter som vi gjort, kopplat till att vi totalt missar våra klimatmål, både på kort och lång sikt.[65]
Vad som är oerhört viktigt också när vi pratar beredskap, är biogasens tydliga koppling till vår matsäkerhet. Sverige är idag fortfarande starkt beroende av gödningsmedel från Ryssland och andra länder med tveksam stabilitet. Efter invasionen av Ukraina och de efterföljande sanktionerna har detta beroende blivit alltmer problematiskt, vilket tillsammans med logistiska hinder har försvårat tillgången. Detta har påverkat priset och därmed både jordbruket globalt och hos oss i Sverige. Det ligger i linje med Sveriges övriga policys på området att försöka minska beroendet av ryska leveranser och se över inhemsk produktion av gödningsmedel.[66] Produktion av gödningsmedel kommer av sig självt vid biogasproduktion, då gödningsmedel där är en biprodukt. Det finns även många andra möjliga nyttiga biprodukter som proteinfoder, bioplast mm som också i hög grad importeras och där en ökad självförsörjningsgrad bidrar positivt till Sveriges krisberedskap. Vid alternativet import av fossil gas, medföljer inga nyttiga biprodukter.
Ny LNG-terminal?
En LNG-terminal som diskuteras för att kunna importera ytterligare metan är kanske (jag blev avbruten innan jag hann slutföra min analys) en nödvändighet för att komplettera en svensk satsning på storskalig svensk energigasproduktion. Men min bedömning hittills är att så inte är fallet, i alla fall inte för den samhällskritiska verksamheten. Om Sverige väljer att gå vidare med idéen att investera i en LNG-terminal, behöver det föregås av en ordentlig analys av vad en sådan lösning skulle ha för konsekvenser för de svenska energigasproducenterna. Det vore kontraproduktivt om vi investerade i en gaslösning som slog undan benen på den svenska gasindustrin.
Förslaget med en ny LNG terminal är något vi diskuterat flera gånger med Nordion [67], som utrett frågan. Några kommentarer som uppkommit i diskussionerna är t ex att det är en oerhört dyr lösning, som Nordion av naturliga skäl inte är intresserade av att ta, utan skulle den bli av är det under förutsättning att staten går in och finansierar den.
Skulle Sverige bestämma sig för den här lösningen (Floating Storage Regasification Unit), så är väntetiden för en sådan färja (enligt Nordion) flera år, så det är inte någon quick fix för att säkra vår gastillgång.
Dessutom skulle marknadskrafterna göra att dessa nya leveranser av gas skulle bli dyrare än dagens ledningsburna, vilket skulle göra det svårt att få LNG-färjan att löna sig ekonomiskt. Köpare skulle ändå föredra att köpa den traditionella ledningsburna (om inte Sveriges behov av importerad gas skulle öka väldigt kraftigt). Skulle Sveriges import av gas öka kraftigt, skulle det direkt negativt påverka våra svenska gasproducenter. För mig ter det sig som en onödlig och stor utgift att investera i något som ev bara skulle användas om vi skulle få problem med de danska leveranserna, när vi har bättre alternativ här hemma. Det är mer kostnadseffektivt, och det skulle stärka den svenska beredskapen att istället satsa på att öka försörjningstryggheten för de system vi har idag, för att snabbt få upp de svenska leveranserna. En ny gasterminal i t ex Göteborgs hamn, skulle även kunna bli ännu ett lätt mål för attack från utländska makter som vill sabotera svensk energiförsörjning. Och vi vill inte ha gasexplosioner i Göteborgs hamn.
Risk för attentat har inte svensk gasproduktion på samma sätt, eftersom den är geografiskt diversifierad.
Om man väljer alternativet att investera i en ny LNG-terminal, är det viktigt att den blir ett komplement till den svenska satsningen, och inte tvärt om, att den svenska satsningen blir ett komplement till ytterligare gasimport, för då skulle vi inte skapa ett säkrare svenskt gassystem.
Och om en LNG-terminal skulle bedömas som en kostnadseffektiv lösning för att lösa den svenska gasberedskapen, föreslår jag (bl a för att minska klimatböterna från EU) att man iså fall, undersöker möjligheterna till garanterad import av ren LBG (och inte signera kontrakt med en fossil gasleverantör). En LNG-terminal skulle kunna ge möjlighet till effektivare gashandel, t ex genom transport av LBG från andra delar av Sverige eller t ex Finland, men det förutsätter att vi enbart använder den till LBG.
Jag vill här koppla an till nedan artikel som är ännu ett exempel på Boethius påverkansarbete. När den här artikeln kom ut föreslog jag att vi från myndigheten skulle svara på den, eftersom den enligt mig, ger en felaktig bild, men det förslaget bifölls inte från min enhetschef. Så skönt att ha en egen blogg, där man kan skriva det man vill! Nu kan jag berätta att det här stämmer inte. Ny gasterminal är inte enda lösningen.
[...]
Regeringsuppdragen gas
Min stora sorg i den här historien, är egentligen att jag inte längre kan vara med och bidra i Regeringsuppdraget gällande försörjningstryggheten i gassektorn [68]. Uppdraget är oerhört viktigt för Sveriges gasframtid och ska vara klart i mars 2025. Jag är säker på att vi tillsammans i gasgruppen hade kompletterat varandra bra i det arbetet. Jag var den enda experten på biogas i gruppen, med erfarenhet av uppbyggnad av storskaliga gasanläggningar, och jag är rädd för att förståelsen för svenska energigasproducenters möjligheter att kunna leverera stora mängder gas har minskat på myndigheten.
Uppdraget kopplar vidare an till Regeringsuppdraget om samordning vätgas [69] som är väldigt viktigt för att Sveriges vätgassektor ska komma framåt. Ett stort problem för Sveriges vätgasutveckling är t ex att Sverige (som ett av få europeiska länder) fortfarande saknar antagen vätgasstrategi. Oerhört mycket arbete återstår på vätgasområdet innan vi har en leveranssäker svensk vätgassektor.[69b]
Det vore olyckligt om man i det momentum som nu finns för storskaliga biogassatsningar inte tillräckligt skulle stötta det pågående arbetet med en omställning av Sveriges gassektor. Jag tänker t ex på Industrins biogaskommissions inkluderat Nordions arbete mot 100% biogas i nätet, och de tydliga kopplingarna mellan beredskap och biogas som lyfts fram från olika organisationer, samt Energigas Sverige och Fossilfritt Sveriges arbete med gasbranschens uppgraderade färdplan för fossilfri konkurrenskraft [70].
Det vi ser i Sverige idag, är att mycket av den biogas som produceras, sedan förvätskas och säljs ute i Europa, eftersom lönsamheten är så låg i Sverige, vilket inte är bra ur svenskt beredskapsperspektiv. Utvecklingen inom svensk biogassektor följer i mycket vad som hände den svenska etanolen. Vi har i Sverige en av världens bästa etanolfabriker, men den etanolen som produceras där, exporteras till andra länder, eftersom priserna där är bättre, [71] vilket inte direkt, stärker vår beredskap vad gäller flytande drivmedel.
För att Sverige ska kunna ha ett starkt totalförsvar, så krävs en diversifiering av bränslen som skapar redundans och flexibilitet vid kris. Skulle något falla bort, så behöver man ett kompletterande alternativ. Att t ex satsa alltför ensidigt på eldrift för ett specifikt transportsegment är inte bra ur beredskapssynpunkt, så det är viktigt att den svenska biogasen (och etanolen) stannar här, där behoven är stora. Egentligen vill inte producenter exportera, därför att det blir administrativt krångligt, plus att transporten av bränslet naturligtvis är kostsamt, men idag är förutsättningarna för svenska biogasproducenter att sälja sin gas i Sverige helt enkelt inte tillräckligt bra.
Fotnötter
[53] Jag har
gått alla myndighetens säkerhetskurser, och säkerhet var något som vi ständigt
diskuterade på myndigheten. Eftersom jag är en säkerhetsmedveten person ringde
jag i ett tidigt stadie Peter Wennblad för att på telefon försöka informera
honom om vad som är säkerhetsmässigt olämpligt att sprida i media. Anledningen
till det var att jag försökte bidra till att få ett stopp på den spridning av
information som ackumulerat kan leda till att risken för attentat ök
Jag förstår att olika personer kan bedöma säkerhetsfrågor på olika sätt. Min bedömning är, att det största hotet mot Sveriges gasberedskap på riktigt är att inget händer och den inte förbättras. En stor anledning till det är att många är rädda. Rädda för att ta initiativ, att sticka ut och synas. Rädsla för att göra fel kan leda till att människor inte vågar göra något alls.
[54] EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1938, https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2017/1938/oj
[55] Metan behövs som en insatsvara i tillverkningen av reningskemikalier som behövs för att vi ska kunna leverera vårt dricksvatten.
[56] Bl a i https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/12/sou-201963/
[58] Viktigt här är att av de 10 TWh är endast 7 TWh från rötning, med fördelar som negativa utsläpp och gödningsmedel. De resterande 3 TWh kommer från förgasning av skogsbiomassa som är väldigt olikt rötning och kan innebära andra risker som noga behöver undersökas.
[59] Plus ca 2 TWh dansk biogas. Siffrorna varierar med åren. https://pxexternal.energimyndigheten.se/pxweb/sv/Energimyndighetens_statistikdatabas/search/?searchquery=import%20av%20naturgas%20genom%20v%c3%a4stsvenska%20gasn%c3%a4tet
[60] Och helt i linje med t ex: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/12/sou-202384/
[62] Det finns en långsiktig drivkraft i att ställa om, för att kunna fortsätta använda metan i sig självt och för ev reformering när tilldelningen av utsläppsrätter upphört, här och nu är min bild att det tyvärr inte är lönsamt.
[63] Som exempel här vill jag nämna att produktionsstöd i andra länder brukar ges på perioder om 5-20 år, vilket ger möjlighet att räkna med dem i en investeringskalkyl snarare än som i de svenska produktionsstöden som måste sökas på nytt varje år och historiskt varierat stort. Dessa produktionsstöd går enkelt att motivera med de samhällsnyttor som gasproduktionen ger och är således inga subventioner som över tid bekostas av skattebetalare.
[64] Det här är lite krångligt att förklara, men det har att göra med att biogas skapas automatiskt i de naturliga ekosystemen, oavsett om du väljer att samla in det eller inte. T ex i worst case scenario; att du blandar allt avfall och lägger det på en deponi – då skapas gas i den deponin (kallad deponigas). Den gasen stiger då ut i atmosfären okontrollerat och stannar där som en aggressiv växthusgas. Naturen har nu inte längre möjlighet att omvandla alla våra utsläpp (eftersom det är för mycket växthusgasutsläpp i relation till naturens förmåga till omvandling, plus att naturen har försvagats, så den klarar av mindre än tidigare). Gasen (tillsammans med andra växthusgaser) ackumuleras som ett lager runt jorden, och detta leder till den accelererande ökningen av jordens globala temperatur. Om vi istället t ex samlar in den gasen som skapas naturligt (i en rötningskammare), och använder den till att köra bussar på, så har vi dels stoppat utsläppen av deponigasen till atmosfären, och dels ersatt dieseln som kanske annars skulle ha använts till bussen och ersatt det med ett förnybart alternativ. Detta är det sätt som Energimyndigheten och andra offentliga organ använder för beräkning av utsläppen, det finns tabeller som anger precisa värden, men ett diagram för att symbolisera detta finns i kap 14.
[65] Det finns dokumenterat i t ex Klimatpolitiska rådets rapporter, NVVs underlag till regeringens klimatredovisning och Energimyndighetens egna underlag till en uppdaterad nationell energi- och klimatplan.
[66] https://www.foodsecurityportal.org/node/2764; https://www.ers.usda.gov/amber-waves/2023/september/global-fertilizer-market-challenged-by-russia-s-invasion-of-ukraine/
[67] https://nordionenergi.se/
[69b]Och vätgasen är synnerligen inte någon kvickfix för att motarbeta klimatkrisen. Idag kommer enbart ca 1% av världens vätgasproduktion från förnybar energi. Källa: https://www.irena.org/Energy-Transition/Technology/Hydrogen
[71] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-kokas-spriten-svenskarna-nobbar